Hör man ordet ”fång” tänker man vanligtvis omedelbart på en tjock ponny som ätit sig fet på första vårgräset. Själva sjukdomen är dock så mycket mer djupgående och kan drabba alla slags hästar på många olika sätt. I den här artikeln ska det skrapas lite på ytan.

Sjukdomsbild
Fång är en förgiftningssjukdom som yttrar sig i hälta. Lamellerna (det som håller ihop hovbenet och hovväggen) utvidgas och deras stabilitet och elasticitet försämras. Då kan hovbenet börja rotera och/eller sänka sig. Det syns på hovväggen när så kallade fångränder framträder i hornet. Skillnaden mellan fångränder från foderränder är att fångränder är lite vidare närmast hasorna och trängre framme vid tårna. När hovbenet roterar och/eller sänks kommer den peka rakt ner mot marken (istället för att peka parallellt med hovväggen) och kan då även punktera sulan. För att undvika att det går så långt måste man förstå sjukdomen lite bättre.

Klassisk fångställning. Foto: Tine Lundberg
Symptom
Symptomen visar sig i regel 24-72 timmar efter insjuknandet. Den mest kända symptomen är nog när hästar lutar sig bakåt, är halta och har en tjock ”fångnacke”. Lamellerna som töjs ut leder till att hovbenet pekar rakt mot sulan och orsakar stor smärta i hästens tår. Som en följd till detta ställer sig hästen i den klassiska fångställningen för att kunna avlasta sina ömmande tår.
Det beror väldigt mycket på den individuella hästen hur tydligt den visar att den har fång. Ofta är det bara en hård nacke, fettvalkar vid svansroten, ovilja till rörelse, en höjd temperatur och svettande som tyder på att hästen har fått fång.
Orsak
Det finns många olika orsaker till varför hästar drabbas av fång. De fyra vanligaste är:
1. Utfodring
2. Kvarbliven efterbörd
3. Överbelastning
4. Förgiftning
1. När utfodringen är orsaken till en fångattack är det inte bara överkonsumtion, utan också dålig kvalité på foder som är igångsättande faktorer. Vilken sorts foder hästen får i sig spelar också en viktig roll. På senare år har man kommit fram till att det inte är proteinerna, utan kolhydraterna (socker) som är de värsta bovarna.
2. Om efterbörden inte avgår korrekt efter en fölning kan detta leda till att stoet insjuknar i fång när kroppen försöker bryta ner efterbörden.
3. Överbelastning är en allt vanligare orsak. Hästar som tränas för hård eller på för hård underlag löper större risk att drabbas av en fång attack. Även en längre hälta, där det friska benet överbelastas av hästen för att avlasta det sjuka benet, kan orsaka fång. Belastningsfång är den enda fångtypen där sjukdomen endast drabbar en hov (annars drabbas alltid alla fyra hovar, men inte nödvändigtvist lika mycket).
4. I princip handlar alla fångtyper om förgiftningar av kroppen. När man talar om förgiftningsfång är orsaken at hästen har fått i sig något giftigt ämne (t.ex. konstgödsel eller mögligt foder).

Bak och framvänd sko med öppen tå. Foto: Eva-Maria Stark
Behandling
Det första man bör göra, när det misstänks att en häst har insjuknad i fång, är att ringa till veterinären och en kunnig och erfaren hovslagare. Idealfallet är när de kan komma samtidiga. I väntan på hovslagaren och veterinären kan man göra några enklare saker för att minska hästens lidande. Det är viktigt att kyla hovarna och ställa hästen på mjukt underlag (spån, sand eller spånblandad torv). Det rekommenderas att ställa hästen i en box (inte spilta!) så att den kan vila liggande(!) i lugn och ro.
Om hästen måste flyttas en längre sträcka (hem till stallet) bör man köra den i transport, istället för att leda den. Samtidigt bör man undvika att transportera hästen en längre sträcka, eftersom den då belastar tårna för mycket och risken för en hovbensänkning/-rotation ökar. För att kyla hovarna kan man ställa hästen i en bäck, sjö eller i havet (vattnets bärkraft gör att hovarna belastas mindre) eller ställa hovarna i hinkar med kallt vatten. En annan metod är att smörja in hoven i lera. När leran blir varm torkar den och ramlar av. Man bör dock undvika att använda handdukar och bandager för att kyla ner hovarna. De blir varma snabbt och ger då motsatt effekt. Hästar tål kyla i flera dagar. Matransonen ska ses över och för det mesta kortas ner. Man får dock aldrig ta bort all mat, eftersom situationen då kan bli livsfarlig. Ett tips är att ge hästen mindre näringsrikt foder och mer grovfoder.
När veterinären kommer får hästen smärtstillande medel. Sedan är det viktigt att fastställa orsaken och avlägsna den. Den fortsatta behandlingen kommer att bestämmas av orsaken. En häst som har fått fång få dock aldrig ges cortison, eftersom det är fångframkallande. Har hästen t.ex. fått i sig för mycket havre på en gång (t.ex. När den har brutit sig in i en foderkammare) kan veterinären även ge paraffinolja, för att hästen inte ska ta upp mer näring ur havren. Hovslagaren bedömer om det är riskfritt att ta av eventuella skor. Sedan kommer hovslagaren att verka hoven med en så kallad tvärtå och om möjligt sko hästen med specialskor. Specialskorna gör så att tårna belastas mindre och ofta får hästen även en sula mellan sko och hov.
Tillfrisknandet
Om hovbenet inte har sänkts/roterat tar tillfriskningen ca 2-3 månader. Annars tar det 9-12 månader innan hästen kan börja jobba igen. Hästen är dock inte helt frisk förens hela hoven har förnyats. Detta tar vanligtvis 2 år. Under tiden bör hästen få foder av bra kvalitet och hovarna bör verkas regelbundet (med ca 4 veckors mellanrum – prata med hovslagaren). En duktig hovslagare kan avgöra när hovarna är så pass återställda att de kan belastas genom arbete igen. Nu börjar ett långsamt och skonsamt igångsättandet av hästen. En häst som har haft fång en gång löper även i fortsättningen större risk att drabbas igen.
Många hästar har en god chans att bli återställda igen om de sköts om korrekt av ägaren. Tillfriskningschansen är i hög grad beroende av hur snabbt behandlingen påbörjas. Några saker man borde undvika att utsätta sin häst som har haft fång för: för mycket kraftfoder, för närringsrikt gräs (har det varit frost på natten innehåller gräset extra mycket socker!), mögligt foder, överbelastning/-ansträngning, cortison.
Jag som har skrivit artikeln har hämtat informationen ur ett specialarbete jag har skrivit 2006 och från egen erfarenhet med fånghästar. Informationen till arbetet härstammar från veterinärer, hovslagare och forskare.
Kontakta mig gärna på sonntagstark86@hotmail.com om du har flera frågor eller vill diskutera mer om ämnet.
Eva-Maria Stark
© Copyright 2010 Svenska Hästars Värn. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsskyddat enligt lag.
Ansvarig utgivare: Bettina Rating